Om du vore mer som mig skulle jag gå ner på dig



Nu har jag spenderat några timmar med att läsa om olika etiska teorier och principer. Bland annat dygdetiken.

Tydligen är det så att för att något skall klassas som en dygd måste den ha en last på varsin sida av dygden.
För att tydliggöra kan jag ta ett exempel (om det nu är någon som bryr sig annars kan ni se det som att ni blir mer allmänbildade).

En dygd kan vara att ha självrespekt, en last kan då vara att man är något narccisistiskt lagd eller arrogant och en annan last kan vara att man är underlägsen någon annan. Jaa, stod mycket intressant. Det bästa med hela boken var väl iofs att jag hade den hemma sedan två år tillbaka, och det allra allra bästa? Att jag läst den en gång förut! Lyckan är gjord.


Lämnade två par stövlar och en väska till en skomakare, efter att vi gått igenom allt och vad som skulle göras kolla han på mig, som att han väntade på att jag skulle langa upp mer.

"Inget mer? Herregud kvinna, nu har jag jobb för minst en vecka. Du måste VÅRDA dina grejer!" Jaaa jaaaa..lät ungefär som mor min.

Jag vet inte riktigt hur man vårdar skinnstövlar, antar att jag måste lära mig lite mer grejer. Ja, bara fem dagar kvar till lördag (och 3 till torsdag, hehe).
JAJAMÄNSAN - RÄKNA KAN HON OCKSÅ!


one of this days you'll miss your train



Om jag inte hette Elisabeth i andra namn skulle jag hetat velig. För det är fan jag, ett ord som beskriver mig
V e l i g.  Jag kan aldrig göra ett val eller bestämma mig, jag låter sanden rinna ut, tiden som är okej för sen sker väl det mesta ändå, och då kan man alltid skylla på ödet och inte dåligt omdömme.

Just nu handlar det om valet av hårfärg (och en del själsligt). Det enda som jag egentligen kommit överens med mig själv om är en klippning, det är vad som behövs.

Gårdagen blev spontan och totalt annorlunda mina tidigare planer men vad gör väl det, jag fann mig själv på dansgolvet, hoppandes till highway man med två av dom som är närmast hjärtat, och va fan gjorde det väl då om någon spillde öl eller drog en dålig raggningsreplik? Inte ett jävla dugg.

"Vi tre är så himla bra för det vi har är äkta"

Idag har jag lekt administrativ, skickat in papper, skrivit ut papper och skrivit listor på saker som bör bli gjorda inom en snar framtid. Och ändå, fast jag känner mig bra och redo släpper inte det här illamåendet som verkar hålla i sig.

Och nu följer dagen med rensning för tydligen är sommaren slut(?) och tacos.

memoarer del ett



Känns som ett kapitel i mitt liv är färdig skrivet, om inte just nu så inom en mycket snar framtid.
Kan kännas nostalgiskt och nästan lite trist, men är de inte det som just livet handlar om?
Att fortsätta skriva på sin egen historia, sin egen bok för att finna vägen som leder en fram?

Det tror jag i alla fall.


En vecka på kreta har spenderats med allt vad livet borde handla om, vad jag kallar livsnjutning. Och idag, dagen efter natten när jag landade på arlanda fortsätter något som enligt mig är livsnjutning, en kväll med mina underbara vänner och kräftor (egentligen är jag ju ingen kräftmänniska - är ju en fisk? Men det handlar om ens sällskap). Kunde inte vara mer lyckligt lottad <3


Nu är han snäll, ja absolut, jag undrar så vart han har gömt det där förut



Nu lämnar jag landet och far till varmare breddgrader, där ska jag göra absolut ingenting annat än att ligga vid poolen, ligga på stranden, läsa bok, jobba på brännan och njuta av livet.

Så ha de så bra här hemma i regniga Sverige! Och om något skulle hända mig så går alla mina ägodelar till de som står mig närmast hjärtat.
Hejdåå.

Som en vårvind



Tjejerna byter bara namn och ålder - and that's how it goes.

förgiftning

 

 

Jag är intoxikerad, känner hur det sprids ut med varje ven och artär, hur det flyter vidare med blodet. Jag är totalt jävla förgiftad och svårandad och nu går det bara åt det andra hållet!


relax it's just sex

..

ät gul snö



Under loppet av de senaste 4 dagarna har jag lyckats vara spontan, galen, sprungit barfota i blött gräs, druckit skumpa så det skulle ha kunnat spruta ur öronen och bara levt. Levt är det rätta ordet bannemej!

Inatt eller snarare sagt imorse somnade jag in lagom efter taxifärder till och från mcdonalds och tokstan, med ett leende på läpparna och en skrattandes Elin bredvid mig. Jag säger bara morgan pålsson.
Och vädret idag? Ja vi har vi att säga om det?
Speglar väl egentligen mitt tillstånd, mer det kroppsliga då än det själsliga för just precis nu mår jag Så jävla bra med alla härliga jävla människor som existerar!

Och de som inte är härliga har jag och Andrea bestämt oss för att lasta över till en öde ö där kan de få sitta och fundera över sina svagheter och misstag, eller bara sitta, moahaha.

jag blir aldrig samma från och med du



nu är det jobb i 5 timmar som gäller, detta följs sedan upp av en härlig kväll med härliga vänner och massa vin (?). Är det sommar så är det och har man skavsår och ärr på benen så har man, jag är så trött på att vara instängd, man lever bara en gång! Något som jag verkligen levt efter den senaste tiden (bortsett från i helgen).

Inatt blir det gunnar som är en jävla fitta!


 

Let's twist again, like we did last summer



Det här med att vara en, inom en mycket snar framtid färdigutbildad sjuksköterska kan verka vara jävligt bra, men det har sina stunder. Jag ska ge er ett exempel för att tydliggöra min åsikt.
Man kommer hem efter en utekväll och hittar något som ter sig att vara ett blämärke på ena bröstet.
Vad gör man först?
Garvar, undrar hur fan det kom dit, klämmer och ser om det gör ont - NÄEE.... Vanliga människor skiter i det sedan. en blivande sjuksköterska kommer på att det här med "blåmärken" som inte gör ont på konstiga ställen inte kan vara något bra - Bröstcancer?

Först använder vi oss av google, för att se vad alla andra smarta ärthjärnor i denna värld tror.
"Typiskt symptom vid cancer är att det blir rodnader och blåmärken som inte gör ont precis vid knölen"
Jag har ingen knöl....Eller......Kanske något här? Måste man ha en knöl för att det ska vara cancer? Jag kommer tappa allt hår, och sen snurrar paranoidatankar igång.
Slår upp i kirurgiboken - NADA om blåmärken.
Slår upp medicinska sjukdomar - Nada om blåmärken.
Pustar ut, men va fan? Ett blåmärke borde försvinna...

Idag har det påbörjat sitt försvinnande och jag kunde inte vara nöjdare! Man vill väl knappast ha ett bröst som har en blå fläck på sig för resten av tiden? Näe nu är jag nöjd med mig själv igen.


Har inte riktigt levt som jag brukar de senaste dagarna - Anledning?
Jag har i stort sett bott på jobbet, ja på ett av mina jobb. Idag när jag äntligen kom hem efter att ha sprungit runt sen kl.7 deckade jag i soffan framför "Änglar finns dom"

Jag vill också åka ut och segla, sova i en gammal ful mysig stuga på en ö, ha sex på berget och i havet, sola och bara känna livet i sig - Det är väl inte för mycket begärt?


rik som ett troll och fattig som en kyrkråtta



hur kan man känna sig likadan på samma gång?
Om man fick ta alla sparade pengar och bara leva som en jävla idiot - dvs. om man inte hade ngn som satt på ens ena axel, då skulle allt kännas för jävla mycket bättre.

Just nu är min finansiella krasch ett faktum, hur ska jag överleva på Kreta?
Äh, får väl dricka vatten mest, kan ju va bra för figuren.

För övrigt känner jag mig totalt jävla naken,  lite halv kyligt och inte alls lika roligt som det kan vara andra gånger.

dyngkåt och hur helig som helst



Detta är en bok som skall dimpa ner i mina händer inom en snar framtid

-

"Jag är bara så trött på superdupermorsor, självuppoffring, martyrskap, husfridsknull och falska glättiga fasader. Jag längtar efter verklighet, sårbarhet, och magar med hudbristningar. Efter människor som vågar vara sig själva utan djupa klyftor mellan hur de känner sig och vad de verkligen visar upp. Efter nya Marior som av egen vilja och egen funnen kåthet vågar be sin Josef om helt egoistisk sex när lille jesusbarnet somnat. Mammor är väl också människor, eller? Sårbara. Svaga. Vilda och ömma. Känslor som kommer och går. Tänk om vi skulle våga vara oss själva en stund innan vi dör. Tänk om vi skulle fatta hur jävla vackra vi är. Här är en bok med krönikor som jag skrivit i tidningen Mama och delar ur min blogg som funnits i två omgångar. Kom nära."
/Mia Skäringer 

När Mia Skäringer började blogga hade hon samma tanke som när hon skrev sina krönikor i tidningen Mama: den skulle vara garanterat pumpsfri. Det vill säga "inga bilder på ett par snygga pumps jag såg i affären på väg till dagis". Resultatet har blivit en bok som är både rolig och allvarlig, tankeväckande och stark. Mia Skäringer bjuder på ett befriande öppet sätt in oss i sitt eget liv och delar med sig av sina erfarenheter, av skilsmässa, föräldraskap, nytt familjebildande. Dåligt samvete, prestationsångest och vacklande självförtroende. Hon krossar myten om superkvinnan som med ett glatt leende håller alla bollar i luften samtidigt, och önskar alla att ha mod att vara den man är och tänka mindre på att duga.


-

Som sagt, känns läsvärd!
Efter två arbetspass för dagen skall jag nu lägga mig och läsa den boken som jag för tillfället håller på med, liza marklund, har glömt bort va den heter, så jävla spännande är den faktiskt inte!
Sleep tight!

människans bästa vän



Har precis kollat på filmen "Hatchiko" eller va den heter, om hunden som väntar på perrongen på sin husse som är död. åh gaaah va jag grät, försökte hålla mig men sen sprutade tårarna.



Jag önskar ibland att jag vore man istället, slapp jag vara så känslomässig och få hysteriska utbrott och analysera, ha pms, kunna föda barn och bara allmänt. Jag pallar inte med det här med tårar, kan ju för fan inte andas nu - och ändå kan jag inte sluta gråta för det var en av de finaste filmerna jag sett.

"Man glömmer inte någon man älskat"..Näe nu måste jag ta och skärpa till mig!


Elin



EL - står för den egensinnade lustigkurren
I - Idéskaparen
N - Narcisisten

Något sådant? När jag kom hem idag möttes jag av ett paket på matsalsbordet.
Hajjade ingenting? Är det bara för att jag är bra eller vad?
Öppnade och såg ett armband som bara är Elin, Anledningen?
Tydligen hade jag namnsdag igår(!) till min förvåning. Det kunde vi ju firat igår med om jag hade anat.



Och idag är jag som en levande död, ja ungefär något liknande.
Andrea's överraskningsfest som vi hade planerat blev ju en succé. Vi åt, kramades, pussades, dansade (på borden?), drack och gav hyllningsord till varandra om vartannat. Drack va ju rätt verb. Och ändå kunde jag stå upp och föra konversationer, de är fan bra!
Kvällen avrundades till natt som avrundades med mer vin och porrfilm?, diskuterande av porrfilm mer.
Somnade in runt 6 - 7 kanske och drömde skumma drömmar.
Och nu är det film och soffläge! Imorrn börjar en ny arbetsvecka som antagligen kommer bli den jobbigaste av de jag har kvar innan Kreta - men dock mest lönsamma!

Hej på er!

RSS 2.0