Let's twist again, like we did last summer
Det här med att vara en, inom en mycket snar framtid färdigutbildad sjuksköterska kan verka vara jävligt bra, men det har sina stunder. Jag ska ge er ett exempel för att tydliggöra min åsikt.
Man kommer hem efter en utekväll och hittar något som ter sig att vara ett blämärke på ena bröstet.
Vad gör man först?
Garvar, undrar hur fan det kom dit, klämmer och ser om det gör ont - NÄEE.... Vanliga människor skiter i det sedan. en blivande sjuksköterska kommer på att det här med "blåmärken" som inte gör ont på konstiga ställen inte kan vara något bra - Bröstcancer?
Först använder vi oss av google, för att se vad alla andra smarta ärthjärnor i denna värld tror.
"Typiskt symptom vid cancer är att det blir rodnader och blåmärken som inte gör ont precis vid knölen"
Jag har ingen knöl....Eller......Kanske något här? Måste man ha en knöl för att det ska vara cancer? Jag kommer tappa allt hår, och sen snurrar paranoidatankar igång.
Slår upp i kirurgiboken - NADA om blåmärken.
Slår upp medicinska sjukdomar - Nada om blåmärken.
Pustar ut, men va fan? Ett blåmärke borde försvinna...
Idag har det påbörjat sitt försvinnande och jag kunde inte vara nöjdare! Man vill väl knappast ha ett bröst som har en blå fläck på sig för resten av tiden? Näe nu är jag nöjd med mig själv igen.
Har inte riktigt levt som jag brukar de senaste dagarna - Anledning?
Jag har i stort sett bott på jobbet, ja på ett av mina jobb. Idag när jag äntligen kom hem efter att ha sprungit runt sen kl.7 deckade jag i soffan framför "Änglar finns dom"
Jag vill också åka ut och segla, sova i en gammal ful mysig stuga på en ö, ha sex på berget och i havet, sola och bara känna livet i sig - Det är väl inte för mycket begärt?
