doilooklikeisaledrugs

I sann flyttanda har jag rensat det som jag har. Fastnade i en låda av mina dagböcker. Började bläddra och fastnade.
Fan, ja levt har man ju. Och det som faktiskt slog mig som var så jävla härligt (som inte slagit mig lika ordentligt förut) var - Herregud vilken stark människa jag är.

Det som jag har gått igenom, och faktiskt, klarat mig igenom oavsett vad jag tyckt förut - Jag har klarat mig. Jag lever fortfarande och ibland då och då när jag får mina infall:
"Jag klarar inte det här, inte en gång till, jag dör om det här händer"
 så har jag faktiskt bevis på att..Jag kommer klara mig.
 Jag har klarat mig flertalet gånger förut och jag lever fortfarande, Fortfarande kan jag skratta och vara lycklig  över diverse saker.

Jag klarar mig och jag är så grymt mycket starkare nu än jag var när jag var arton år och stora delar av min värld kändes öde utan alkohol, spontanitet och festligheternas sötma i skuggan efter ett krossat hjärta.

I am strong. Och ännu starkare fysiskt för herrejösses va jag har saker som ska packas ned i kartonger!!