vi är inte sånna som i slutet får varann
Och alla bara undrar är det sant och jag har hört om dig, jag kommer aldrig tillbaka hit igen något mer.
Snart är det sommar...sommar..igen.
Egentligen älskar jag livet och att det finns olika årstider och att de kommer tillbaka om och om igen. Det gör bara att jag känner mig lite gammal ibland och ja jag vet att det är löjligt för jag är BARA 23 år och jag har hela mitt liv fixat.
Men det finns så mkt saker som jag vill göra och som jag inte vet hur jag ska få till..och varje år som blir ett nytt känner jag ändå på ngt sätt att 'va fan, jag är fortfarande kvar i den här stan och gör fortfarande samma grej'.
Existentiell ångest kallar jag det och oftast gör den sig påmind på söndagar, framförallt om jag lyckas vara ledig.
De som aldrig drabbats av ångest vet fan inte vad de pratar om. Och de som har, visst är det skönt när den släpper greppet om en och man helt plötsligt igen kan bara vara?
Men nu är det ju fredag och jag ska krypa ned under täcket.
Kommentarer
Trackback
