and all the bad boys are standin in the shadows and the good girls are home with broken hearts

För att fira att min fisk var hemma igen från hennes Crazy-In-Paris vistelse slog vi på stort och hyrde skräckfilm, ingen mindre än Nightmare om Elm street med Freddy Kreuger. Men alltså hallå?

Ibland undrar jag verkligen varför jag är en sån jävla självplågare som jag uppenbarligen är? Hur äcklig var inte den där filmen? När jag är rädd, skrämd you name it har jag en förmåga att försöka håna allt runtomkring, typ "Men alltså, gud va löjligt, som att det där inte är så fiction?" Ja ett exempel. Först börjar jag så, sen tillslut kan jag ju inte hålla emot, så då bygger jag en mur runt mig, tillslut satt jag bara och kollade på Elin medans hon kollade på tv.n.
Det slutade ju lyckligt eller?
Tror ni jag vågade somna sedan? Nej.
Jag som lidit av ngn form av insomnia de senaste veckorna var hur trött som helst men VILLE INTE SOMNA.
Låg och tittade på satc och försökte liksom halvskratta i sömnen för att visa Freddy Kreuger (om han var hemma hos mig, han var ju inte under sängen men kunde ju vara i en garderob?) att jag var pigg som en pelikan.
Tillslut vann sömnen över mig och jag sov faktiskt jävligt gott, vilket bevisade min poäng - de va ju bara en löjlig film.......Eller?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0