Min slö sida vann




Jag vill verkligen träna, ville  V E R K L I G E N  träna, men jag somnade på min säng, tog en tupplur.
Vad som skulle ha varat i ca 20min, blev till en timme och ett samtal från ida med en till osäker träningsröst satte träningsfrågan ännu mer på spel.
"Ska jag verkligen?"

Jag hade bestämt mig, ja klart jag ska träna, annars sitter jag ju bara här och skriver på min hemtenta och blir fet.
Vad är det för mål egentligen?
Ja förutom att den kanske blir någorlunda färdig så, men annars.

Tillslut blev det ett nej iaf. Jag vet ju hur jag funkar. När jag väl kommer igång med skrivandet och har ngt att gå på, är påläst och tror mig veta vad jag snackar om flödar ju inspirationen och jag kan skriva ner typ tre a4-sidor med massa blajj!
Så de va de som hände. Nu sitter jag här, två timmar senare och känner mig nöjd, nöjd för att jag åstadkommit ngt bra och slipper stressa ihjäl mig över allt, endast referenserna.

Så det blev  V E R K L I G E N  ingen träning nu ikväll.
Men imorrn!!

Förresten läste jag att Jhonny Depp har fått ett filmerbjudande där han kan tjäna 453 miljoner på en film.
Då kände jag, va fan blev man inte skådis för?!
Den där tendensen att dra till med ngt för att jag tycker de är kul ligger ju och bubblar på ytan konstant.
Sen kan jag ju även erkänna att jag hade mina teatertid där i ngt(ngr) år som jag sedan hoppade av.
Varför jag hoppade av ?
Jag fick inte huvudrollen sista föreställningen såklart.
Vem vill inte ha huvudrollen ?
Jag tappade inspirationen och jag blev trött på att överdriva, jag blev en slappis helt enkelt, berömmelsen steg mig över huvudet och jag hoppade av!
Som sagt, de är lätt av va efterklok, men inte hade de vart fel att ha en 453 miljoner kr anställning istället för.....
ja ingen alls just nu.
Men ändå känner jag mig aldrig färdig, skumt de där.



På fredag har min pappa anställt mig som chaufför förvisso, kan bli bra pengar det med, ett problem bara, jag och stockholms trafik en fredag eftermiddag är inte att leka med. Mitt lokalsinne som annars inte brukar va speciellt på topp (ungefär som min förmåga att fickparkera) är ungefär hundra gånger desto värre så fort jag kommer förbi ikea.
Ja, det säger det mesta om mig egentligen.
Hur ska det gå?




sommar 08

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0