doilooklikeisaledrugs

Inuti finns det en skugga som vilar över, tvingar tillbaka och trycker, trycker och sliter. När det är ljust ignoreras den bra mycket lättare. När mörkret drar om en finns den där igen, helt synligt.
Vad den är kan jag inte sätta ord på.

Något att försöka fly från om och om igen. Blir osynligt och slängs längst in.
Och när jag väl tror att jag är säker, när jag väl har byggt upp allting runtomkring igen.
Klurat ut alla frågetecken kommer du tillbaka med nya frågor.
Jag söker i mitt inre för svar, men det är bara blankt.
Ingen utväg, inga kloka ord, inga valbara vägar.

jag vänder mig om och går därifrån med frågetecknena hängandes över mig.