Mintandkrämsmakarlakritsshot




Alltså jag är väldigt ofta en väldigt oseriöst person, säger saker som jag inte menar, antingen med ironi eller utan för jag antar att folk fattar. Jag planerar grejjer för att sedan glömma bort eller inte skriva upp det eftersom man alltid säger sånna saker?
Jag skämtar, gör narr och tar allting som det kommer. Jag antar att alla andra är likadana och reflekterar inte över det, jag bara kör på. Om någon är seriös mot mig vet jag inte hur jag ska betee mig riktig, drar ett skämt eftersom jag jämt tror att det ligger lite ironi bakom orden, eftersom jag jämt har det?
Detta kan på så sätt verka som att jag är en jävligt ytlig person, och visst fan är man ytlig, mer eller mindre. Men det finns ju likaväl för mig, ggr som jag är seriös, som jag är ärlig och uppriktig. Bara att när det inträffar så är det verkligen på riktigt.
Men oftast drar jag mig verkligen in i det sista för att behöva säga ngt som är riktigt jävla uppriktigt, kanske för att det är lättare att bli besviken då? Kanske för att vi har lärt oss att sådant är farligt? Who knows. Men iaf. Grejen är den, att jag väldigt ofta kan bli rätt så lättirriterad på människor som tar mig på för stort allvar, människor som tar alla mina ord som sanningar och bestämda tidpunkter. Inte för att jag inte vill bli tagen seriöst utan för att jag inte orkar komma ihåg allt som jag säger hela tiden.
Jag orkar inte hålla reda på allt. Mer eller mindre.
Och det känns också väldigt skönt att veta att när jag vill vara seriös, då är jag det. Som med mina vänner. Där är det ärligt, seriöst och uppriktigt, där borde det inte få vara ngt annat.

Men annars, trots allt och alla hårda ord, så är jag en samlare, jag leker. Vem vet hur länge det håller i sig, men tills jag är trött på det.



jag vet inte vad vi ska prata om. Det enda som finns kvar är en vän som vi delade som inte längre finns, att sitta och prata om det i timmar, bara tanken på det gör att jag får rysningar.
Visst tänker jag på dig, ofta, men lika ofta som du dyker upp försöker jag förtränga för det. Det är alldeles för jobbigt och smärtsamt att gå runt och bära på. Endast ibland tar jag emot minnena, oftast när jag är totalt uttråkad och vet att jag får va nere en stund, men annars nej.


Så nu har jag svamlat ordentligt! Och jag har ingen aning om när skolan börjar?! :S
Va helt hundra på att den började den 25.e, men sen kollade jag mina kurser, kurslitteratur osv, 5/9 - kursintroduktion? Eller va de ännu senare? En kurs på 3-4 veckor sen praktik. Så om det stämmer har jag ännu mer ledigt, men fan. Vissa grejjer va ju lättare förut, på gymnasietiden när man fick hem ett papper om vart man skulle va och vilken tid, nu är allt upp till en själv.
Riktigt jobbigt.

Men inte ska man klaga när det är uppehåll ute och jag ska gå på spinning och core!
Plus lite solning på det, sen är jag riktigt redo för allt som helgen/veckan kan erbjuda mig.






Hade riktigt skumma och jobbiga drömmar inatt förövrigt, skit var det. Det enda som faktiskt känns riktigt skönt är att jag med hela mitt kroppsspråk tydligen sänder ut rätt signaler till vissa som håller sig borta och tur är det, annars skulle jag säkerligen explodera el spy. Ngt av ovanstående iaf.

Bytte tandkräm idag också och den smakar lakrits shot, nödvändig information? Jag blev nästan taggad av att borsta tänderna nu, men borde kanske ha en annan på lördag och söndag morron för säkerhetsskull?

Va på Batman filmen igår också och den va riktigt bra, fast egentligen är det ju inte min typ av film, lite för mkt action osv och slutet va långdraget men annars va den bra. Riktigt bra, och heath leadger va ännu bättre, kul att se honom i en sånn roll liksom.
Näe nu ska jag sluta svamla för nu väntar vaxning, solning och sen träning. Och ikväll är det mystajm.






Pinglornaaa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0