doilooklikeisaledrugs

Jag känner mig sjuk.

Ni vet sådär "hängig"?

Jagharontikroppen,nyserochkännermigvarmmentareniprenochgårtilljobbet - hängig?

Det där som inte bryter ut liksom, som kan (om det så vill) pågå i en oändlighet.

Detta resulterade i, efter mkt analyserande i min lilla hjärna till utebliven träning - GAH! Jag skriker i princip inombords.

Och inte blir saken bättre för att min älskade lillasyster gör äckligt (GODA) bakverk och ställer i mitt kylskåp - sen åker hon hem och LÄMNAR KVAR DET HÄR! Som om inte det räckte försöker hon, nästan så fort hon kommer innanför min dörr alt. viceversa övertala mig till ngt som oftast har med chips att göra.

Jag tror att hon vill att jag ska bli tjock. Att hon matar mig och säger "Neeeej neej, du behöver inte träna. Aldrig här ta lite mer chips!!".

Vet ni varför? För hon vet att min självdisciplin är ungefär likamed Noll - 0.

Fridas svar är oftast: "Men varför äter du då? Bara strunta i det om du nu inte vill".

Mm. Men jag kan inte, jag kan inte hejda mig. Jag är ingen sån som bara äter ett chips, eller typ smakar lite.

Jag slickar rent skålen - Allvarligt.

Jag äter inte en bulle, jag äter tills det är slut. De blir ju torra annars?

Enda anledningen som skulle finnas för mig till att neka chips och dip som står på bordet är väl om jag ska försöka imponera på ngn het kille. Fast det håller inte i längden.

Nej. Det är en förlorande situation. Så hur som, här hemma sitter jag nu. Otränad med huvudvärk (trots ipren) och funderar på vad i hundan jag ska göra med Pecanpajen som står i mitt kylskåp.....Försöker intala mig själv att socker är äckligt....

JA! Socker är äckligt!

Jag är sjukt dålig på att ljuga....