tell me did you sail across the sun - did you make it to the milkyway
while you were looking for yourself out there.
När man är hemma och är sjuk har man helt plötsligt mycket tid till att göra typ ingenting, eller totalt oviktiga grejer för andra, men som kan vara asviktiga för en själv. Exempelvis rensa garderoben, prova igenom alla bikinisar (samtidigt som man håller på att gå av på mitten av smärta) för att se hur de sitter ett år senare. Bläddra i gamla tidningar, rensa igenom gamla kärleksbrev. Hitta en killbok. Ja, jag har en killbok. Att ta sig med där är fan något att sträva efter.
Drog mig till minnes - the international ashole - en grabb som hade en tjej, han ville ha mer än det. Mycket och många mer. Jag va egoistik, jag va ung och spontan, inte speciellt efterklok. Nu i efterhand är det väl en bra erfarenhet, men som jag ångrat det.
Det är jävligt intressant och viktigt att skriva ned saker, för de glöms så lätt bort.
Och plötsligt slog det mig som en käft smäll - du har aldrig fattat vem du var för mig.
Jävlar. Va skumt. Och samtidigt. Ja.
Det rör iaf om lite grann och det kanske är meningen.
Jävlar va snurrigt och ja den som förstår ngt eller hänger med är värd en guldstjärna i kanten, typ andrea eller elin kanske? haha.
En sak är iaf säker, imorrn ska jag sitta och hosta på bibblan och skriva så inspirationen flödar. Sen måste jag ta sommarlov. Har inte tid med sånt här furadantin och andra mediciner. Hej på er!