If that's the way it is, then that's the way it is




Fastnar framför syrrans tv med O.C maraton, älskade serie.
Varför kunde den inte finnas lite till? Lite längre och typ med Marissa.
Den får mig alltid tillbaka till min gymnasietid då de va dess höjdpunkt. Luncherna i skolan och snacket "dagen efter O.C avsnitten". Du och jag, oss, det kommer också tillbaka. Säsongsavslutningen i säsong 2. Början av säsong 3.
Så sitter jag här, tre år senare och hundratals - om inte tusentals erfarenheter rikare.
Jag klarade mig.
Hur kan allt va så annorlunda och samtidigt såpass mkt bättre? Tiden?
Ja visst lär man sig ngt varje dag - eller?




Idag lärde jag mig iaf att jag inte skulle palla ett arbetslöst liv, iaf inte när alla andra jobbar så imorrn ska jag skriva ett cv.
Måste ta mig själv i kragen och va lite självständig.
Och som lite slö har jag ju hela veckan inplanerad. Förhoppningsvis bjuder fredagen på underbart sällskap, lite bubbel, många skratt och fina bilder. That's my hope!




Ja och i lördags vart de ju lite utgång på de hela och sushi som avslutning. Kunde de vara bättre? Näe, trodde väl inte de.
Jag, Inga, Jhon och Elin (ja två elin) sjöng lite sing star (skrek iaf för mig och inga) och sen blev det dans på femfemnoll,
en hel del roliga möten med folk från förr som va lite för berusade och bra musik - tack Francoo !


punkt .

Kommentarer
Postat av: Elin nr 2

haha, men heej elin!

jag hade roligt faktiskt, blev dock lite mycket alkohol på slutet och jag som inte ens skulle dricka! FAN. Nästa gång kanske jag klarar det bättre.. Hihi.

Själv då? Hade du kul? :)

Puss & Kram

2009-06-09 @ 15:07:11
URL: http://daysafourlifes.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0